Fortsätt till huvudinnehåll

Origins of Totalitarianism (forts.)

En bok som på sistone har känts aktuell nog att läsa om är den tysk-judiska tänkaren Hannah Arendts  The Origins of Totalitarianism 

Det tycks tydligt att våra samtida västeuropeiska stater befinner sig mycket långt ifrån Artendts totalitarism. Inte ens Ryssland eller Kina framstår idag som fullödigt totalitära stater, snarare som auktoritära stater med totalitära inslag. Vad som däremot är skrämmande är att de redskap som finns tillgängliga för en auktoritär eller totalitär stat idag är så mycket mer vittfamnande än de som fanns tillgängliga under mitten av 1900-talet. Detta är skrämmande i synnerhet som teknologin är en förutsättning för totalitarismen; det handlar då både om övervakningsteknologi och om de fysiska kommunikationsmedel som krävs för att kunna slå till var som helst på kort tid. Också de stora folkomflyttningar som kännetecknar totalitära stater och som där blir ett reskap både för terrorn och för samhällets atomisering skedde i både Sovjets och Tysklands fall huvudsakligen med järnväg. Övervakningen underlättades av inspelningsutrustning, men i ännu högre grad av att människor började kommunicera över telefon. Vilka möjligheter öppnas av teknologier som internet, drönare och mobiltelefoni?

Vad innebär det för potentialen för totalitarism? Här är det viktigt att inte falla för en teknikdeterministisk historiesyn. För Arendt är det politikens primat som innehåller räddningen, huvudsakligen genom att peka på den politiskt aktiva människans möjligheter som en komplettering av hennes annars tämligen marxistiska grundsyn, en kompletterings om blir desto mer nödvändig eftersom hennes mest fullgångna exempel på totalitarism skedde i ett land där eliten samtidigt legitimerade sin ställning med hänvisning till marxistisk historisk nödvändighet. Arendts tilltro till det politiska engagemanget och mötet mellan människor har i sig blivit en viktig del i den västerländska vänsterns utveckling bort ifrån historiematerialismen.

Arendt tycker sig se en generell törst efter våld i mänskliga massor, en syn som tycks präglad av erfarenheterna från första halvan av 1900-talet. Denna inställning kan vi första påseende te sig påtagligt svartsynt, men det är också lätt för forskare och filosofer att bortse ifrån människans inneboende irrationella drivkrafter, något som sannolikt har skett betydligt oftare. Samtidigt som hennes bild av hur opinionen föredrar det öppna våldet framför politiskt kompromissande kan tyckas främmande känner man när man läser texten också ibland en obehaglig känsla av igenkännande.

Även om Origins of Totalitarianism på många sätt är en svartsynt bok kretsar den i hög grad kring kontrasten kring människovärde och totalitarism. Det är också föraktet för det mänskliga livet som för Arendt tycks framstå som kärnan i totalitarismens huvudsakliga ondska. Till den totalitära statens viktigaste konsekvenser hör att den slår sönder det civila samhället, men man ska inte glömma att skälet till detta är att det civila samhället också är en av de viktigaste krafterna för att förhindra och vända en totalitär utveckling; det är här vi finner de alternativa strukturerna och diskussionerna, och det är här som de mobiliseras. Den som först uppmärksammade det civila samhällets politiska betydelse i en demokrati var Alexis de Tocqueville (se tidigare artikel) och då handlar det främst om dess betydelse som oberoende kraft till den politiska makten. För Arendt är det civila samhället en sfär där människans individuella engagemang kan komma till politiskt uttryck. Frågan är hur det civila samhället och den oberoende diskussionen kan bevaras i ett samhälle där massövervakning både är möjlig och förekommer. Redan viljan att dra sig tillbaka från offentligheten med en i grunden politisk diskussion är en del av vägen mot totalitarism (liksom viljan att dra ut andras privatliv i samma offentlighet).

En viktig lärdom från Weimarrepublikens sammanbrott är också institutionernas betydelse, ett perspektiv som i viss mån saknas i Arendts framställning. Hitlers maktövertagande möjliggjordes inte minst av ett framgångsrikt manipulerande av konstitutionen där grundläggande maktbegränsande regler åsidosattes, ofta redan före Hitlers tillträde som rikskansler. Därigenom kunde Hitler också ta över den existerande statsapparaten och omvandla den till en totalitär stat inifrån, en tydlig kontrast mot Bolsjevikernas betydligt mera externa maktövertagande. De institutionella och juridiska strukturer som begränsar beslutsfattarnas makt är ett av de viktigaste skydden mot totalitära och auktoritära tendenser. Detta gör det så mycket mer oroande när juridiska begränsningar nu i många länder kringgås och omformuleras för att öka effektiviteten i bekämpningen av allehanda yttre och inre fiender. Det belyser också betydelsen av det individuella engagemang och den ansvarskänsla som Arendt lägger tonvikten på.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vänskapens filosofi

Vänskap är ett svårt begrepp. Vad innebär det? Den romerske filosofen Marcus Tullius Cicero menade att den fulländade vänskapen endast kunde råda mellan goda människor som tillsammans strävar efter det goda, därmed, får man anta, inte sagt att inte mindre fulländad vänskap kan existera mellan andra människor. Å andra sidan är det inte givet att alla människor är förmögna att känna vänskap. Ur Ciceros antika filosofiska perspektiv torde det ha verkat självklart att endast ädla människor var förmögna till ädla känslor. En annan konsekvens är att vänskap i första hand bara kan råda mellan människor som håller med varandra i de flesta viktiga frågor. Jag är själv tämligen road av diskussioner och umgås helst med människor som förmår överraska mig. Följaktligen är jag spontant inte beredd att hålla med: åtskilliga av mina egna vänner håller inte med mig på flera punkter som åtminstone jag uppfattar som viktiga. Å andra sidan är det möjligt att det finns någon form av grundläggande hållni

Borgerliga värderingar, vilka är de?

Ordet "borgerlighet" dyker ibland upp i debatten, ibland i positiv bemärkelse, ibland i negativ. I Timbros Kulturförändring observerad talar Carl Rudbeck om en "borgerlig kultursyn" och t.o.m. om en "borgerlig ideologi". Sverige är det enda land jag känner till där andra än socialister talar om ”borgerliga partier”. Men vad är egentligen "borgerlighet" och vad är "borgerlig kultursyn"? Det enklaste svaret på frågan är att hänvisa till de fyra borgerliga partierna: borgerliga värderingar – eller åtminstone borgerlig politik – är de som drivs av partierna i Allians för Sverige. Partiers politik är naturligtvis alltid resultatet av en historisk process där olika aktörer har stridit mot varandra. Ibland har någon vunnit. Ibland har man kompromissat. Resultatet är partiets idéer. Lägger man ihop dem kan man beskriva ideologin. Även då får man emellertid problem. Vad är ideologi och vad är taktik? (Frågan ställs bl.a. på en ny filosofiblo

Ernest Thiel och kulturpolitiken

Ett bra exempel på en person som verkade i gränslandet mellan konstens fält och den ekonomiska maktens var finansmannen och konstnären Ernest Thiel (1859–1947) som genom investeringar i Sveriges industrialisering och malmproduktion i slutet av 1800-talet blev en av Sveriges mest förmögna män. Till en början tedde sig Thiels liv som en rätt typisk, om en mycket framgångsrik, borgerlig karriär. Han föddes i industristaden Norrköping dit föräldrarna invandrat från Belgien, bland annat eftersom hans mor var judinna och Norrköping fortfarande var en av de få svenska städer där judar fick bosatta sig utan att först konvertera. Med tiden gifte han också in sig i Sveriges prominenta judiska släkter. Genom äktenskapet med grosshandlardottern Anna Josephson blev han svåger till bokförläggaren Karl Otto Bonnier, själv en central person i litteraturfältet och förläggare åt bland andra August Strindberg, Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Den stora förändringen i Thiels li