Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Visar inlägg från 2003

Leo Strauss politiska tänkande

Baserad på en artikel publicerad i SvD 24 november 2003 Få av 1900-talets filosofer har blivit så kontroversiella som den amerikanske politiske teoretikern Leo Strauss. Uppfattningarna om hans gärning går ofta så vitt isär att det ibland blir svårt att tro att de handlar om samme man. Utgår man från hans ämnesval och egna texter framstår han som en originell, om än något otidsenlig och minst sagt excentrisk filosofihistoriker med Platon, Machiavelli, Hobbes och Maimonides som specialområden. Ändå är det inte svårt att hitta kommentatorer som framställer honom som mannen bakom de senaste decenniernas tydliga högervridning i amerikansk politik. Vem var han då, denne tydligen så motsägelsefulle tänkare? Leo Strauss föddes i en judisk familj i Tyskland 1899. Han genomgick en traditionell tysk utbildning i humaniora med inriktning mot klassikerna och kom med tiden att studera filosofi för Martin Heidegger vid universitetet i Marburg. Det var också där han inledde sin akademiska karriär geno

Så definierar staten sina medborgare

Under strecket i SvD 26/5 2003 http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_5634015.asp Att termen nationalstat i de flesta västerländska språk är ett sammansatt ord är knappast någon slump. Redan från början har fenomenet haft sin grund i två helt skilda sammanhang: ett relaterat till nationen som kulturell gemenskap på det känslomässiga planet och ett annat relaterat till staten som suverän innehavare av våldsmonopolet inom ett klart avgränsat territorium. I inget av fallen är nationalstaten emellertid enbart en territoriell enhet. Samtidigt utgör den nämligen en enhet där enskilda människor mer eller mindre frivilligt ingår som medlemmar. Eftersom nationalstatens båda sidor är så pass olika är det långt ifrån självklart att det kulturella och det juridiska medborgarskapet sammanfaller. Tvärtom kan nationalstatens uppkomst och vidmakthållande i stora drag beskrivas som en ständigt pågående kamp för att hålla dem samstämmiga. Före revolutionen hade definitionen av de franska undersåtarna va